Vi började med en kort besiktning av huset och skrev ner alla problem som faktiskt störde vardagen: drag, ojämn värme och ett badrum som närmade sig sin tekniska livslängd. Sedan satte vi mål som gick att mäta, som lägre energianvändning och bättre inomhuskomfort. För att undvika dubbelarbete gjorde vi en gemensam tidslinje där varje åtgärd låste upp nästa steg.
Först kartlade vi elanläggningen, eftersom många andra åtgärder kräver rätt dimensionering och dokumentation. Vi tog in behörig elektriker för kontroll av central, jordfelsbrytare och lastbalansering. Därefter planerade vi nya uttag och fasta anslutningar så att både badrum och framtida solceller skulle kunna integreras utan nödlösningar.
När badrummet stod på tur utgick vi från våtrumskrav, branschregler och vad försäkringsbolag brukar efterfråga vid skada. Vi valde en entreprenör som kunde lämna tydlig egenkontroll, kvalitetsdokument och fotodokumentation av tätskikt och genomföringar. Det gjorde planeringen mer detaljerad, men minskade risken för missförstånd vid slutbesiktning.
Parallellt tittade vi på ventilation och fuktsäkerhet, eftersom energieffektivisering ibland kan täta huset mer än man tänkt. Vi kontrollerade luftflöden och justerade så att badrum och kök fick stabil frånluft. Resultatet blev jämnare luftkvalitet och färre kalla ytor där kondens annars kan uppstå.
Efter grundjobben började vi planera solcellsinstallation med fokus på takets skick, bärighet och skuggning över året. Vi tog fram en enkel energiprofil: när i dygnet vi använder el och hur mycket som kan matchas mot produktionen. Det gav ett bättre underlag för dimensionering och för att jämföra offerter på ett sakligt sätt.
För att öka egenanvändningen utvärderade vi lagring med hembatteri och hur det påverkar effekttoppar. Vi tittade på plats, ventilation och hur batteriet ska integreras med växelriktare och elcentral, samt vilka funktioner som är relevanta vid strömavbrott. Vi bestämde oss för att förbereda installationen även om inköpet skulle kunna ske i ett senare steg.
När tekniken ändå skulle uppdateras lade vi till smarta hem-lösningar som ger komfort utan att bli krångliga. Vi valde termostater, mätning av elförbrukning och styrning av belysning med tydliga scenarier för vardag och borta-läge. Viktigt för oss var att behålla manuell kontroll och dokumentera inställningarna så att fler i hushållet kan hantera systemet.
Eftersom vi reser en del planerade vi också för situationer där renovering eller driftfrågor kan uppstå när vi inte är hemma. Vi säkrade att viktiga dokument och garantier låg digitalt och att larm och mätdata kunde nås på distans. För vår egen trygghet satte vi även en rutin för digitala vårdtjänster på resan, så att mindre besvär kan bedömas och vid behov hänvisas vidare utan att störa projektet.
Vi gick igenom reseförsäkring och hur vårdkontakt fungerar utomlands, mest för att undvika oklarheter om något händer mitt i en pågående renoveringsperiod. Samtidigt uppdaterade vi hemförsäkringen med relevanta uppgifter om våtrumsarbete och ny eldragning. Det gjorde att vi kunde fokusera på utförandet istället för på efterhandsfrågor.
